Good job man, high five, super psyched!

Kära vänner, familj, släkt, bekanta, supportrar, anhängare, fans och alla andra där ute! 


Igar var dagen med stort D!! Torsdagen 28/6 2012, efter 46 dagar och 3048 cyklade kilometrar har vi nått vårt mål, vi är i ATEN!!! Det var en rätt cool känsla att cykla in i stan, på en fyrfilig väg bland ett organiserat kaos med fordon och människor överallt, där störst går först och där alla gör som de vill, och på håll kunna se Akropolis resa sig över stan!

Känslan att ha klarat av detta är otroligt häftig! Vi gjorde det!! Vi tog oss på cykel från Berlin till Aten! Leendet vill lixom inte försvinna när man tänker på vad vi har presterat, och det kommer helt klart ta ett tag att smälta! 

Humör och ork har gått lika mycket upp och ner som landskapet, vi har haft motvind och medvind i många avseenden, upplevt och lärt oss massor! Ryggsäcken är nu full med nya erfarenheter och detta har varit en fantastisk resa! 

Svaret på frågan om vi skulle göra nått liknande igen är utan tvekan JA! Det kräver tid, tålamod och en fightinginstinkt, men nu vet vi till 100% att vi klara det, och därför kan vi klara det igen! :)

Vi är såklart trötta och slitna, kroppen behöver vila och därför ska vi nu spendera helgen i Aten för att sedan ta en välförtjänt semester i Greklands övärld!

I call you,when i need you my heart's on fire

You come to me, come to me, wild and wild





You come to me, give me everything i need

Give me a lifetime of promises and a world of dreams

Speak a language of love like you know what it means

And it can't be wrong, take my heart and make it strong, baby


You're simply the best, better than all the rest, better than anyone, anyone 

I've ever met!

I'm stuck on your heart, i hang on every word you say 

Tear us apart, baby i would rather be dead


In your heart i see the start of every night and every day

In your eyes, i get lost, i get washed away

Just as long as i'm here in your arms i could be in no better place...


You're simply the best, better than all the rest, better than anyone, anyone 

I've ever met!

I'm stuck on your heart, i hang on every word you say 

Tear us apart, baby i would rather be dead


Each time you leave me i start losing control, you're walking away with my

Heart and my soul, i can feel you even when i'm alone, oh baby don't let go!


And your the best, better than all the rest, better than anyone, anyone i've 

Ever met!

I'm stuck on your heart, i hang on every word you say 



Tear us apart, baby i would rather be dead, ooh you're the best! 













TUSEN TACK för era stöttande hejarop under resans gång, det har betytt mycket och vid flera tillfällen är det dessa som motiverat oss att trampa vidare.

Nu rullar vi vidare... Take care folks! Ciao!

300...

...mil, 3000 km, 300000m eller bara jävligt långt! Det är så långt vi har cyklat hittills! Lite om platsen vi gjorde det på: det luktade kadaver och gamla sopor, väl traffikerat och på toppen av en liten kulle, 45 grader varmt och motvind. Fyra av fem toasters, kanonkul!

Det konstaterades även påväg hem från kvällens restaurangen att det hänt flera första-gången-saker idag, här är lite godbitar; vi hade stark medvind i en uppförsbacke (första och trolitgvis enda gången under denna resa), vi blev jagad av hundar, solen täcktes av moln (första gången på två veckor). Detta summerar dagen då vi passerade "jävligt långt"-strecket!

Gårdagens cykling var en av de mest trivsamma på hela resan, flackt och genom små, idylliska byar precis längs vattnet. Lunchen serverades även denna dag på stranden med ett välbehövligt dopp både före och efter maten. Alex införskaffade en ny packethållare, då hennes förra krackelerade redan innan vi mötte Ellie vid Adriatiska havet dvs. för några veckor sedan. Den har pallat med många dåliga vägar längst vår resa, men igår gav den upp helt.

Dags att säga tack och hej leverpastej!

Lata eftermiddagar

Och flitiga formiddagar! Nar det ar 42 grader ar det sa pass varmt att svetten lackar aven nar man sitter helt still i skugga, da kan ni ju tanka er hur det ar att cykla i denna tryckande varme genom ett bergit landskap; hyfsat pafrestande! For att undvika den allra varsta varmen forsoker vi darfor cykla sa langt som mojlig pa formiddagen innan lunch, for att sedan sla lager och ta det lugnt under eftermiddagarna. Eftersom vi avklarat drygt 8 mil innan ni dar hemma knappt avslutat er lunch ar det helt utan daligt samvete som vi gottar oss med en glass i skuggan under siestan. ;)

Nu borjar det pa allvar narma sig slutet av var resa. Vi befinner oss just nu i Mesolongi, imorgon tar vi oss over bron till Peloponnese och de kommande dagarna foljer vi dess norra kust innan vi tar oss tillbaka till "fastlandet" och upp mot Aten. Vi ska suga ut det allra sista av denna fantastiska resa och trots att det ar slitit njuta av de sista dagarna pa cykeln!


P.S. Tva tips ni kan ha anvandning av nar ni cyklar:
1. Spotta aldrig nar du cyklar och ar i taten, det blir sa blott pa de bakom da.
2. Undvik att fastna med hjulen i sprickor i vagen, det bli sa fula sar nar benen skrapar i mark och buskar:

Midsommar!

Utan sill, lax och äggost men med potatis, snapps och sång firades midsommar vid havet i Amfilochia, Grekland. Stämningen var topp, snappsen brände i halsen och snappsvisorna ekade mellan husen. Istället för dans runt stången roades vi av tre havssköldpaddor som lekte vi kajkanten och vi avslutade kvällen med Baileys och fotboll.

Midsommardagen inleddes med ett morgondopp och långfrukost. Därefter frossades det i 5 kg vattenmelon till en film i hotellets "lounge". Nu väntar varsin våffla med glass innan vi troligtvis kommer somna oförskämt tidigt ikväll.

Imorgon rullar vi vidare söderut mot Peloponnese!

Grekland here we come!

250 mil senare och vi är i Grekland! Under den senaste veckan har vi tagit oss ut ur Kroatien, genom Mantenegro (eller var det Mounigga, eller kanske Mercantone!?), genom Albanien och in i Grekland.

Landet annorlunda, Albanien, fortsatte att fascinera oss! Söndagen bjöd på gropiga, slingriga vägar genom bergen, punkteringar, trasiga ventiler och en kalvslakt... "Det här stället bli bra för en snack-attack" tänkt vi och gick in i restaurangen och köpte varsin dricka så att vi kunde låna deras skuggiga baksida. Gästvänliga som albanierna är bar en man ut ett bord, tre stolar, tallrikar och glas med vatten. Vi tackade, slog oss ner och bara några minuter in i fikastunden parkerar en flakbil med en tjurkalv utanför byggnaden. Den vänliga mannen kom ut i ett vitt förkläde och börjar slipa sina knivar. Vi skämtar om att de kanske ska slakta den stackars kalven och sagt och gjort; dom skar halsen av kalven och flådde den, precis som om det vore det mest normala i hela världen. Och för dom är det inget ovanligt, det är en del av deras vardag men långt ifrån en del av våran. Rätt häftigt att se, samtidigt som det var skönt att vi hann åka innan de hängde kalven upp och ner, utan huvud.

Gårdagen var helt annorlunda med cykling längs en nybyggd, bred och spikrak väg. Kan låta som en lättcyklad tur men givetvis var det århundrades motvind! Vi slapp dock massa trubbel med cyklarna och kunde under eftermiddagen korsa gränsen till Grekland! 50 mil to go, sen är vi i Aten!

Landet annorlunda

Nu har vi tagit oss in i landet annorlunda, Albanien. Detta landet kanns helt annorlunda jamfort med de andra landerna vi passerat. Nya, frascha hus blandas med paborjade byggen, fallfardiga hus och nedlagda fabriker. Moppen ar nastan lika vanlig som bilen och pa landsbyggden ar hast och vagn inte ovanligt.  Graset klipps med lie, hoet lastas med hogaffel och kvinnorna arbetar i klanning. Asfaltsvagarna varvas med gropiga grusvagar, korna rastas antingen pa motorvagarna eller pa hustomten samt att var och varannat hem ager en asna. Overallt ligger det roadkills i form av ormar men aven en och annan skoldpadda. Verkstader, biltvattar och bensinmackar med tillhorande bar passeras var och varannan minut. Fragan har vackts om de har bensinmackar for att de behover barer eller om barerna finns for att de har sa manga bensinmackar? Bergen reser sig i ost, havet breder ut sig i vast och dikena fylls av sopor. Det ar en fascinerande syn.

Det borjar kannas i vara kropparna att vi cyklat i drygt en manad da forkylningar, varmeutslag och onda kroppsdelar blivit en del av vardagen. Stystangsvaskor kollapsar av varmen och kranvatten har blivit en raritet. Manniskorna ar trevliga och dras inte for att halsa pa oss, bilarna tutar varnande eller uppmuntrande och barnen  ger oss “high fives” da vi cyklar forbi. Under dagtid vilar ett slags lugn pa gator och torg medan gamla och unga livar upp staderna  pa kvallstid. 

Vi svettas (fortfarande…), ater god mat och lever livet har i Albanien – landet annorlunda!

200 mil!!

Till alla er som spänt sitter hemma och väntar på uppdateringar, nu har vi tagit oss ytterliggare 100 mil dvs. 200 mil sammanlagt! :)

200 mils gränsen gick vi över i södra Kroatien på förmiddagen den 12 juni. Den 12 juni kan också kommas ihåg som dagen då vinden blåste extra starkt och kroatiens eviga vägarbete visade sig från sin bästa sida; 16 km sammanhängande vägarbete varav 3 km av makadam som slutade i resans första (och förhoppningsvis enda) punktering. Kroatien gjorde allt i sin makt för att hålla oss kvar men vi kämpade på och till slut nåddde vi montenegros gräns. Trötta och slitna efter resans kortaste längsta dag tog vi in på första bästa ställe, åt en god Cevapi och somnade gott utan problem.

Tack och god natt säger vi nu efter två dagar, och näst sista dagen, i Montenegro!

Gassande sol och svettiga kroppar

Utan tjafs och bråk, med endast smärre boende- och utrustningsproblem befinner vi oss nu tidsmässigt i andra halvlek! I gassande sol, svetten som dryper och med ömmande rumpor har vi spenderat drygt en vecka i vackra Kroatien. Vi trampar längs kusten och naturen är otroligt vacker, med höga berg och klippväggar på ena sidan som sedan stupar rakt ner i turkost vatten på andra sidan. Barrträd växlas med vingårdar och vitlök och rosmarin växer vilt. Varje hus har en altan eller parkering med tak av vindruvsplantor och utanför varje restaurang grillas hela lam. Cyklingen slingrar sig längs kusten likt en berg-och-dalbana och varvas ömsom på fastlandet, ömsom på öar. 

Pag Island visade upp ett kargt landskap med kilometerlånga murar som delade in ön i små rutor samt en stor saltproduktion, Vis visade upp små vingårdar längs vägkanterna och vackra stränder i varje vik. Två halvdagar spenderades i Split, där vi också fick en kort historielektion av Al som ägde hostelet vi bodde på. Vi fick tips om en restaurang där förrätten överträffade våra förväntningar och var lika stor som huvudrätten! Vi irrade omkring i splits romerska arv bland smala gränder där cafeer varvades med barer som slingrade sig upp för trappor. Kroatiens kustväg rekommenderas starkt med ett längre stop i Split, nästa gång skippar vi cykeln och tar bil med klimatanläggning istället. 


Igår sippade vi på ett glas rött och väntade på att kycklingen skulle grillas färdigt. Idag har vi vandrat omkring på dubrovniks stadsmur och inväntar vi nu en middag och senare blir det fotbolls-EM. Imorgon lämnar vi Kroatien och tar oss in i land #7, Montenegro!

Tva dagar over??

...och kanner for en cykeltur? Slovenien ar stallet for dig! Pa tva dagar kan du ta dig skumpandes runt varma, slingriga vagar genom pitoreska byar i tradionell alpstil, vingardar, grona skogar och porlande vatten, samtidigt som humoret halls uppe av klamtande kyrkklockor. Om du ar riktigt kvick hinner du aven folja med under jorden i sloveniens manga grottor, besoka dess huvudstad eller bara ta en fika i en medeltidsby.

Igar tog vi oss aven over gransen in till Kroatien. Vi rullade ner mot Rejika likt Kalle Anka och Musse Pigg pa julafton, dock med klart storre leenden an vad de hade! Det kandes som en milstolpe att vi har tagit oss ner till Adriatiska havet och dar det "bara" ar att folja kusten ner mot Aten. Det var en stor lattnad att ha korsat alperna och till slut kunna se havet!

Nu har var duo blivit till tre, da vi motte upp med Ellie i Rejika. Ellie har tagit sig fran Grenoble och genom norra Italien och kommer nu folja oss hela vagen ner till Aten!